Kreditduration, ofta kallad spreadduration, visar hur känsligt priset på en företagsobligation eller annan kreditobligation är för förändringar i kreditspreaden. Kreditspreaden är den extra ränta som investeraren kräver utöver en jämförbar referensränta. Den ska bland annat kompensera för risken att låntagaren inte kan betala samt för att obligationen kan vara svår att sälja.
Om kreditspreaden ökar brukar obligationens pris falla. Om spreaden minskar brukar priset stiga. En förenklad tumregel är att en kreditduration på fyra innebär att priset förändras med ungefär fyra procent om spreaden förändras med en procentenhet. Beräkningen är en uppskattning och fungerar bäst vid mindre förändringar.
Kreditduration ska skiljas från vanlig duration, som främst beskriver känsligheten för förändringar i den allmänna räntenivån. En kreditobligation kan påverkas av båda samtidigt. Därför kan en obligation med låg ränterisk ändå förlora i värde om marknaden bedömer att emittentens kreditrisk har ökat kraftigt.
Måttet används för att jämföra och styra kreditrisk i en portfölj. Hög kreditduration betyder större priskänslighet för spreadförändringar, men måttet fångar inte hela risken. Konkursrisk, återvinningsgrad, likviditet och eventuella inbyggda optioner behöver också bedömas.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
