Ledtid är tiden från att en process eller beställning startar tills den är färdig eller levererad.
Begreppet används för att förstå hur arbete, material eller information rör sig genom en process. Målet är ofta att öka flödet och kvaliteten utan att använda mer tid, personal eller utrustning än vad som faktiskt behövs.
Ett företag kan exempelvis mäta väntetider, produktionstakt, fel och utnyttjad kapacitet i olika steg. Om en del av processen arbetar långsammare än resten kan den begränsa hela leveransen även om övriga resurser har ledig kapacitet.
En lokal förbättring är inte alltid en förbättring för helheten. Hög beläggning kan skapa längre köer och större mellanlager, medan snabbare arbete kan ge fler kvalitetsfel. Därför behöver måttet kopplas till kundkrav och processens totala resultat.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Det är också viktigt att sätta måttet eller bedömningen i sitt sammanhang. Bransch, storlek, säsong och företagets egna mål kan påverka vilken nivå som är rimlig och hur förändringen bör tolkas.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
