Likviditetsberedskap beskriver hur väl företaget är förberett för kommande betalningar och oväntade likviditetsbehov.
Likviditet och kassaflöde visar hur pengar faktiskt rör sig genom företaget. Det skiljer sig från resultatet, eftersom försäljning kan bokföras innan kunden betalar och investeringar kan betalas direkt men kostnadsföras över flera år.
Ett lönsamt företag kan därför ändå få betalningsproblem om mycket kapital binds i lager och kundfordringar eller om stora investeringar görs på kort tid. På motsvarande sätt kan ett svagt resultat under en period kombineras med ett positivt kassaflöde.
Begreppet används ofta i likviditetsplanering och finansiering. Företaget behöver både följa det faktiska utfallet och göra prognoser för kommande betalningar, så att finansiering eller andra åtgärder kan ordnas innan kassan blir för liten.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Det är också viktigt att sätta måttet eller bedömningen i sitt sammanhang. Bransch, storlek, säsong och företagets egna mål kan påverka vilken nivå som är rimlig och hur förändringen bör tolkas.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
