Paybackmetoden är en enkel investeringskalkyl som visar hur lång tid det tar innan en investering har betalat tillbaka sitt ursprungliga belopp genom framtida inbetalningsöverskott. Metoden fokuserar alltså på återbetalningstid.
Om en maskin kostar 600 000 kronor och väntas ge ett årligt inbetalningsöverskott på 150 000 kronor blir återbetalningstiden fyra år, om kassaflödet är jämnt. Företaget kan då jämföra de fyra åren med en högsta accepterad paybacktid.
Metoden är lätt att förstå och kan vara användbar när likviditet och risk är viktiga. Nackdelen är att en enkel paybackkalkyl normalt inte tar hänsyn till betalningar efter återbetalningstidens slut och inte heller till pengars tidsvärde. En investering som betalar tillbaka snabbt kan därför ändå vara sämre än en annan som ger mycket större kassaflöden senare. För större beslut kombineras payback ofta med nuvärdesmetoden.
Paybackmetoden kan användas som stöd i planering, men bygger ofta på antaganden om volym, pris eller framtida utveckling. Därför är det klokt att testa hur slutsatsen förändras om de viktigaste antagandena blir bättre eller sämre än väntat.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
