Premiumpissättning innebär att ett företag medvetet tar ett högt pris för att signalera kvalitet, exklusivitet eller särskilt kundvärde.
Begreppet avser i praktiken premiumprissättning: ett relativt högt pris som ska stödjas av ett tydligt mervärde, starkt varumärke eller annan differentiering.
Premiumprissättning bygger på att kunden uppfattar ett högre värde än i billigare alternativ. Det kan komma från kvalitet, funktion, service, design, varumärke eller en stark specialisering. Ett högt pris utan tydlig skillnad är däremot svårt att försvara.
Ett företag kan exempelvis erbjuda en standardversion och en premiumversion med mer service och bättre villkor. Då blir det tydligt vilket extra värde kunden betalar för och företaget kan jämföra marginalen mellan erbjudandena.
Strategin kräver att hela kundupplevelsen stödjer positionen. Om leverans, kvalitet eller support inte motsvarar förväntningarna kan ett premiumpris snabbt leda till missnöje och svagare efterfrågan.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
