Priselasticitet visar hur efterfrågan på en vara eller tjänst förändras när priset ändras. Hög priselasticitet innebär att kunderna reagerar relativt mycket på en prisförändring.
Prissättning är en del av företagets affärsmodell och behöver fungera både för kunden och för företagets ekonomi. Ett pris som uppfattas som attraktivt kan ändå vara olönsamt om det inte täcker relevanta kostnader, medan ett högt pris kan vara rimligt om erbjudandet skapar tydligt större värde.
I en kalkyl kan företaget exempelvis jämföra försäljningspris, rörlig kostnad och förväntad volym. Om priset ändras bör man därför inte bara fråga hur många kunder som tillkommer eller försvinner, utan också hur den totala intäkten och vinsten påverkas.
Begreppet blir mest användbart när företaget arbetar med tydliga antaganden och testar dem mot verkliga data. Pris, rabatt och paketering bör följas upp över tid, eftersom kundbeteende och konkurrens kan förändras även om företagets egna kostnader är oförändrade.
För företaget är det därför klokt att följa både intäkt och marginal efter förändringar. Ett prisbeslut som ser bra ut per såld enhet kan ge ett sämre totalresultat om volymen faller kraftigt, och motsatsen kan gälla vid en prissänkning.
Praktisk användning och kontroll
För att bedöma konkurrens och prissättning behöver relevant marknad, kundgrupp och jämförbara erbjudanden definieras. Samla uppgifter om priser, kvalitet, volym, distributionskanaler, inträdeshinder och kundernas möjlighet att byta leverantör. Skilj en laglig konkurrensfördel från samarbete eller villkor som kan begränsa konkurrensen. Kalkylen bör visa kostnader, marginal, kapacitet och hur känsligt utfallet är för ändrade priser och volymer. Dokumentera datakällor och tidpunkt eftersom marknadsförhållanden förändras. Företag måste själva kontrollera att avtal och beteenden följer konkurrensreglerna. EU-kommissionen – konkurrenspolitiks vägledning och Tillväxtverkets företagsinformation ger stöd för den fortsatta analysen.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
