ROIC står för Return on Invested Capital och visar hur effektivt ett företag skapar rörelseresultat i förhållande till det kapital som har investerats i verksamheten. Måttet används för att bedöma kvaliteten i företagets kapitalanvändning.
En vanlig beräkning jämför ett rörelseresultat efter skatt med investerat kapital, exempelvis eget kapital och räntebärande nettoskuld som behövs i verksamheten. Om företaget skapar 100 miljoner kronor i relevant resultat på 1 miljard i investerat kapital blir ROIC ungefär 10 procent.
ROIC blir särskilt intressant när det jämförs med företagets kapitalkostnad. Om avkastningen på investerat kapital under lång tid är högre än kapitalkostnaden kan företaget skapa ekonomiskt värde. Definitionen varierar dock mellan analytiker och företag, så man behöver kontrollera vilka poster som ingår. Tillfälliga engångsposter och stora förvärv kan också göra ett enskilt års ROIC missvisande.
ROIC kan användas som stöd i planering, men bygger ofta på antaganden om volym, pris eller framtida utveckling. Därför är det klokt att testa hur slutsatsen förändras om de viktigaste antagandena blir bättre eller sämre än väntat.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
