En kostnadsdrivare är en faktor som förklarar varför en viss kostnad uppstår eller förändras och används bland annat i aktivitetsbaserad kalkylering.
Kalkylering hjälper företaget att förstå vad en produkt, tjänst, order eller aktivitet faktiskt kostar. Olika kalkylmetoder passar för olika beslut, eftersom vissa frågor kräver att alla kostnader fördelas medan andra främst handlar om de kostnader som förändras om ett visst beslut tas.
Ett företag kan till exempel vilja veta om en extra order är lönsam, vilket pris som krävs på lång sikt eller varför en produkt verkar dyrare än en annan. Samma kostnadsunderlag kan då behandlas på olika sätt beroende på vilken fråga kalkylen ska besvara.
Det är därför viktigt att skilja mellan själva beräkningen och beslutet. En kalkyl bygger på antaganden om volym, tidsåtgång, kostnadsfördelning och kapacitetsbehov. Om dessa antaganden är fel kan resultatet se exakt ut men ändå ge en missvisande bild av ekonomin.
Beräkningen bör uppdateras när priser, arbetssätt eller volymer förändras. Gamla schabloner kan annars leva kvar länge och ge en felaktig bild av vilka produkter eller kunder som faktiskt använder företagets resurser.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
