Riskfri ränta är en teoretisk eller praktisk referensränta för en placering med mycket låg kreditrisk och används ofta som utgångspunkt i finansiella kalkyler.
Kapitalkostnad beskriver det avkastningskrav som följer av att kapital binds i företaget. Både ägare och långivare förväntar sig ersättning för tid och risk, även om kostnaden inte alltid syns som en vanlig utgift i resultaträkningen.
I en investeringskalkyl eller företagsvärdering används avkastningskravet för att bedöma framtida kassaflöden. Ju högre risk och kapitalkostnad, desto större ekonomiskt utbyte krävs för att en investering ska vara attraktiv.
Exakta beräkningar bygger på antaganden och marknadsdata. Därför bör företaget vara konsekvent med vilken metod och vilken kapitalstruktur som används, särskilt när olika investeringar eller bolag jämförs.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Det är också viktigt att sätta måttet eller bedömningen i sitt sammanhang. Bransch, storlek, säsong och företagets egna mål kan påverka vilken nivå som är rimlig och hur förändringen bör tolkas.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
