Kapitalbehov är den mängd pengar ett företag behöver för att kunna starta, driva eller utveckla verksamheten. Behovet kan uppstå både för långsiktiga investeringar och för den löpande driften. Ett företag kan vara lönsamt på papperet men ändå få problem om det saknar kapital för att betala räkningar i rätt tid.
Ett nystartat företag kan exempelvis behöva pengar till maskiner, lager, marknadsföring och löner innan de första kunderna har betalat. Om kundernas betalningstid är lång eller lagret binder mycket pengar ökar kapitalbehovet.
Kapitalet kan finansieras med eget kapital, banklån, leasing, checkkredit eller andra former av finansiering. För att uppskatta behovet gör företag ofta investeringsbudget, resultatbudget och likviditetsbudget. Det är viktigt att skilja kapitalbehov från kostnad. Ett lagerköp binder kapital även om varorna ännu inte har blivit en kostnad i resultaträkningen. God planering minskar risken att företaget måste ordna dyr finansiering akut.
För företag är Kapitalbehov mest användbart när det kopplas till ett konkret beslut. Ett ensamt nyckeltal eller en kalkyl säger sällan allt, så resultatet bör jämföras med tidigare perioder, budget och andra relevanta mått.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
