Kassaflödesmarginal visar hur stort kassaflöde ett företag skapar i förhållande till sin omsättning. Exakt definition kan variera, men måttet beräknas ofta som kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoomsättningen och uttryckt i procent.
Om ett företag omsätter 100 miljoner kronor och har 10 miljoner i kassaflöde från den löpande verksamheten blir kassaflödesmarginalen 10 procent. Det betyder att ungefär tio öre av varje försäljningskrona har blivit löpande kassaflöde under perioden.
Måttet kompletterar resultatmarginaler eftersom bokförd vinst och faktiska pengar kan utvecklas olika. En fallande kassaflödesmarginal kan till exempel bero på större lager, längre kundkrediter eller svagare lönsamhet. Ett enskilt år kan dock påverkas kraftigt av tillfälliga förändringar i rörelsekapitalet. Därför är det ofta bättre att följa utvecklingen över flera perioder och jämföra med liknande företag. Man bör också kontrollera vilken kassaflödesdefinition som används innan olika bolag jämförs.
En bra analys av Kassaflödesmarginal kombinerar siffror med förståelse för verksamheten. Förändringar kan bero på både interna beslut och yttre faktorer som efterfrågan, priser, kapacitet eller konkurrens, och orsaken bör därför alltid undersökas.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
