CAPEX är en förkortning för capital expenditures och avser investeringar i tillgångar som ska användas under längre tid. Exempelvis maskiner, fastigheter eller större tekniska system.
I redovisningen aktiveras många CAPEX-utgifter som tillgångar och kostnadsförs sedan över tid genom avskrivningar. Exakt behandling beror på vad som köpts och vilka redovisningsregler företaget följer.
Begreppet används för att skilja mellan resurser som förbrukas löpande och sådant som ger nytta under längre tid. Skillnaden påverkar både företagets kassaflöde, redovisning och hur investeringar planeras.
Ett företag som köper en maskin betalar kanske ett stort belopp direkt, men maskinen används under flera år. Löpande service, el och mindre förbrukningsmaterial hör däremot till den dagliga driften och återkommer normalt period för period.
För styrning är det viktigt att inte bara se till resultaträkningen. En verksamhet kan visa ett starkt löpande resultat samtidigt som stora investeringar kräver mycket likvida medel, eller tvärtom ha höga driftkostnader utan stora kapitalutgifter.
Praktisk tillämpning
Finansierings- eller investeringsmåttet behöver beräknas med tydliga definitioner, samma period och spårbara datakällor. CAPEX ska skiljas från löpande kostnader och kopplas till budget och framtida nytta. CAPM, DCF och avkastningskrav bygger på antaganden om risk, kassaflöde och diskonteringsränta som bör känslighetstestas. Cash conversion cycle visar kapitalbindning i lager, kundfordringar och leverantörsskulder, medan cash pool och covenant-utrymme påverkar likviditet och lånevillkor. Cost-plus-prissättning behöver täcka rätt kostnadsbas och rimlig marginal. Dokumentera beräkningsformel, valuta, period och ansvarig person. Jämför flera scenarier och stäm av måtten mot redovisning, avtal och faktisk betalningsförmåga. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
