Känslighetsanalys visar hur ett resultat förändras när en eller flera viktiga förutsättningar ändras. Den används exempelvis för att se vad som händer om pris, volym, kostnad eller ränta blir annorlunda än väntat.
Begreppet används när företaget ska välja mellan handlingsalternativ. En bra beslutskalkyl fokuserar på vad som faktiskt blir annorlunda från och med beslutstidpunkten, inte på kostnader eller intäkter som är lika oavsett vilket alternativ som väljs.
Ett företag kan till exempel välja mellan att tillverka en komponent själv eller köpa den externt. Då behöver man jämföra relevanta framtida kostnader, kapacitetsbehov, kvalitet och risk i de två alternativen i stället för att bara utgå från historiska bokförda kostnader.
Beslutet kan också innehålla sådant som är svårt att mäta i kronor. Flexibilitet, beroende av leverantörer, kompetens och framtida möjligheter kan därför behöva vägas in efter den ekonomiska beräkningen.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
