Lagerdagar är ett nyckeltal som uppskattar hur många dagar varor i genomsnitt ligger i lager innan de säljs eller används. Måttet används för att analysera hur effektivt ett företag hanterar sitt lager och hur mycket kapital som binds i varor.
Om ett företag har stort genomsnittligt lager i förhållande till kostnaden för sålda varor blir antalet lagerdagar högt. Ett företag med snabb varuomsättning, exempelvis en livsmedelsbutik, har normalt betydligt färre lagerdagar än ett företag som säljer produkter med lång försäljningscykel.
Färre lagerdagar kan frigöra kapital och minska risken för inkurans, men ett alltför litet lager kan leda till brist och förlorad försäljning. Måttet måste därför tolkas utifrån bransch och företagets leveransmodell. Säsongsvariationer kan också göra en enskild balansdag missvisande. Företag följer ofta lagerdagar tillsammans med kundfordringsdagar och leverantörsdagar för att analysera hela kassacykeln.
I praktiken bör företag följa Lagerdagar över tid i stället för att bara titta på en enskild period. Då blir det lättare att se om en förändring är tillfällig eller om den visar en mer långsiktig utveckling i verksamheten.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
