Lagerränta är en kalkylmässig kostnad för kapital som är bundet i lager.
Så fungerar det
Procentsatsen används för att visa vad kapitalet kostar eller vilken avkastning företaget går miste om. I en bred lagerhållningskostnad kan även lokal, försäkring, svinn och hantering ingå, men de bör redovisas separat.
Exempel
Ett genomsnittligt lager på 500 000 kronor och lagerränta på 8 procent ger en årlig kapitalkostnad på 40 000 kronor.
Viktigt att känna till
Lagerränta är ett kalkylmått och inte nödvändigtvis en faktisk räntefaktura. Vald procentsats och genomsnittligt lagervärde måste vara tydliga.
Det viktigaste i korthet
- Bundet kapital.
- Lagerhållningskostnad.
- Procentsats.
- Ett räkneexempel.
Praktisk betydelse
Beräkningen bör bygga på aktuella lagersaldon, inköpspriser, lagringstid och företagets kapitalkostnad. Svinn, inkurans, försäkring och lokalkostnad kan också vara viktiga. Regelbundna inventeringar och avstämningar mot bokföringen visar om journalen stämmer. Beslut om inköpskvantiteter bör väga kapitalbindning mot risken för brist och förlorad försäljning. Rutinen bör ses över när regler eller förutsättningar förändras.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
