Lönsamhetsindex är ett investeringsmått som jämför nuvärdet av en investerings framtida inbetalningar med den ursprungliga investeringsutgiften. Måttet används för att se hur mycket värde som skapas per investerad krona och kan vara särskilt användbart när företaget har begränsat kapital.
Om nuvärdet av framtida kassaflöden är 1,2 miljoner kronor och investeringen kostar 1 miljon blir lönsamhetsindex 1,2. Ett värde över 1 betyder i en vanlig tolkning att investeringens nuvärde är större än kostnaden och att projektet därför skapar positivt nettonuvärde.
När flera projekt konkurrerar om samma begränsade investeringsbudget kan lönsamhetsindex hjälpa till att prioritera projekt som skapar mycket värde i förhållande till kapitalet. Måttet bör ändå inte användas helt ensamt, eftersom projekt med olika storlek och strategisk betydelse kan behöva bedömas bredare. Nuvärde, risk och hur projekten påverkar varandra är också viktiga faktorer.
En bra analys av Lönsamhetsindex kombinerar siffror med förståelse för verksamheten. Förändringar kan bero på både interna beslut och yttre faktorer som efterfrågan, priser, kapacitet eller konkurrens, och orsaken bör därför alltid undersökas.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
