Årets resultat är skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Om intäkterna är större uppstår vinst. Om kostnaderna är större uppstår förlust. Beloppet visas längst ned i resultaträkningen och påverkar företagets eget kapital.
Anta att företaget redovisar intäkter på 1 000 000 kronor och kostnader på 920 000 kronor, inklusive skatt där sådan redovisas som kostnad. Årets resultat blir då 80 000 kronor. Beloppet ska inte blandas ihop med pengarna på bankkontot, eftersom resultatet kan innehålla obetalda fakturor, avskrivningar och andra poster utan samtidig betalning.
Resultatet bygger på periodisering. Intäkter och kostnader ska hänföras till rätt räkenskapsår även när fakturan eller betalningen kommer vid en annan tidpunkt. Därför kan årets resultat ändras under bokslutsarbetet när exempelvis upplupna kostnader, lager eller avskrivningar bokförs.
Efter att årsredovisningen eller årsbokslutet har fastställts eller färdigställts förs resultatet vidare inom eget kapital enligt reglerna för företagsformen. I ett aktiebolag beslutar årsstämman hur vinsten eller förlusten ska disponeras inom de gränser som lagen tillåter. Vinst betyder alltså inte automatiskt att hela beloppet kan delas ut.
Praktisk tillämpning
I praktiken ska uppgiften kunna följas från verifikation och sidoordnat register till huvudbok, bokslut och färdig rapport. Företaget bör dokumentera vilken metod som används, vem som ansvarar för kontrollen och när den senast utfördes. Belopp, periodisering och klassificering behöver stämmas av mot avtal, fakturor, betalningar och beslut. Om en uppskattning ingår ska antagandena vara rimliga, konsekventa och möjliga att granska. Räkenskapsinformation måste skyddas mot förlust och sparas under rätt tid. Inför årsstängning är en checklista med ansvariga och sista datum värdefull. Avvikelser bör utredas innan rapporteringen låses, eftersom samma fel annars kan påverka resultat, balansräkning, skatt och jämförelser mellan år. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
