En resultaträkning sammanfattar företagets intäkter och kostnader under en period och visar om verksamheten har gett vinst eller förlust. I en årsredovisning gäller den hela räkenskapsåret. För den löpande uppföljningen kan företaget också använda resultatrapporter för exempelvis en månad eller ett kvartal.
Intäkter är den försäljning och andra inkomster som hör till perioden. Kostnader är bland annat förbrukat material, löner, hyra och avskrivningar. Resultaträkningen kan även innehålla ränteposter, bokslutsdispositioner och skatt, beroende på företagsform och redovisningsregler.
Ett förenklat exempel: ett företag har intäkter på 100 000 kronor och kostnader på 75 000 kronor. Skillnaden är en vinst på 25 000 kronor, före eventuella ytterligare poster. Om kostnaderna i stället är 110 000 kronor uppstår en förlust på 10 000 kronor.
Resultatet är inte samma sak som förändringen på bankkontot. En kund kan ha fått en faktura utan att betala den, och en avskrivning är en kostnad utan en samtidig utbetalning. Resultaträkningen beskriver därför lönsamheten under perioden. Balansräkningen visar i stället tillgångar, skulder och eget kapital på en bestämd dag. Tillsammans ger rapporterna en mer användbar bild av företagets ekonomi.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
