En årsredovisning är en lagreglerad rapport som sammanfattar ett företags verksamhet, resultat och ekonomiska ställning för ett räkenskapsår. Aktiebolag ska upprätta årsredovisning, och skyldigheten gäller även flera andra företagsformer enligt reglerna för respektive företag.
En årsredovisning innehåller normalt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Större företag ska även ha kassaflödesanalys. Handlingarna ska undertecknas av de personer som lagen anger. Ett aktiebolag lämnar en bestyrkt kopia till Bolagsverket tillsammans med fastställelseintyg.
Resultaträkningen visar intäkter och kostnader under året, medan balansräkningen visar tillgångar, skulder och eget kapital på balansdagen. Noterna förklarar poster och redovisningsprinciper. Förvaltningsberättelsen beskriver bland annat verksamheten och viktiga händelser som siffrorna inte visar tillräckligt tydligt.
Årsredovisningen bygger på den löpande bokföringen men är inte samma sak som skattedeklarationen. Redovisningsresultatet kan behöva justeras enligt skatteregler innan beskattningsbar inkomst räknas fram. För aktiebolag blir årsredovisningen offentlig när den registreras hos Bolagsverket. Den används därför av ägare, kreditgivare, leverantörer och andra som vill bedöma företaget. Vilka detaljer som krävs beror bland annat på företagets storlek och tillämpliga redovisningsregelverk.
Praktisk tillämpning
I praktiken ska uppgiften kunna följas från verifikation och sidoordnat register till huvudbok, bokslut och färdig rapport. Företaget bör dokumentera vilken metod som används, vem som ansvarar för kontrollen och när den senast utfördes. Belopp, periodisering och klassificering behöver stämmas av mot avtal, fakturor, betalningar och beslut. Om en uppskattning ingår ska antagandena vara rimliga, konsekventa och möjliga att granska. Räkenskapsinformation måste skyddas mot förlust och sparas under rätt tid. Inför årsstängning är en checklista med ansvariga och sista datum värdefull. Avvikelser bör utredas innan rapporteringen låses, eftersom samma fel annars kan påverka resultat, balansräkning, skatt och jämförelser mellan år. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
