Inkurans innebär att varor eller andra tillgångar har minskat i värde, till exempel för att de blivit omoderna, skadade eller svårsålda. Vid lagervärdering kan sådan värdeminskning behöva beaktas.
Inkurans är nära kopplat till sambandet mellan inköp, försäljning och kvarvarande varor. Det som ännu inte har sålts eller förbrukats ska normalt inte behandlas på samma sätt som periodens förbrukade varor.
En korrekt värdering kräver därför både mängduppgifter och prisuppgifter. Inkurans och andra värdeminskningar behöver också bedömas när varor inte längre kan säljas till normalt pris.
När inkurans följs över tid kan stora oväntade förändringar vara en signal om fel i inköp, försäljning, inventering eller värdering. Därför är jämförelser mot tidigare perioder användbara.
För inkurans behöver inventeringsunderlaget kunna kopplas till det värde som bokförts. Om antal eller pris justeras bör orsaken dokumenteras, exempelvis skada, inkurans eller en korrigering av lagersaldot.
Vid en sista kontroll av inkurans bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För inkurans gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
