En omräkningsdifferens är en skillnad som uppstår när belopp i en valuta räknas om till en annan valuta med olika valutakurser. Begreppet används bland annat i koncernredovisning när utländska dotterföretags rapporter omräknas till koncernens presentationsvaluta.
Anta att ett utländskt dotterföretag har tillgångar och skulder i euro. När dessa räknas om till svenska kronor vid årets slut används aktuella eller föreskrivna kurser. Resultaträkningens poster kan samtidigt ha omräknats med andra kurser under året. Skillnaden mellan dessa omräkningar kan skapa en omräkningsdifferens.
Omräkningsdifferenser redovisas inte alltid som vanlig intäkt eller kostnad i periodens resultat. Beroende på situation och regelverk kan de i stället redovisas i andra delar av eget kapital, exempelvis en valutakursreserv. Det är därför viktigt att skilja omräkningsdifferenser från kursvinster och kursförluster på enskilda fakturor eller lån. De senare uppstår genom förändringar i värdet på specifika monetära poster, medan omräkningsdifferensen kan avse omräkningen av en hel utländsk verksamhet.
Beloppen kan förändras kraftigt mellan år när valutakurser rör sig, även om den underliggande verksamheten i den utländska valutan är relativt oförändrad.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
