Konsekvensprincipen innebär att ett företag normalt ska använda samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder från ett räkenskapsår till nästa. Syftet är att företagets rapporter ska bli jämförbara över tid och att resultatet inte ska förändras enbart därför att metoder byts utan god anledning.
Om ett företag har valt en viss metod för att värdera lager bör det inte byta metod varje år bara för att få ett mer fördelaktigt resultat. Om en förändring ändå behövs ska den vara motiverad och hanteras enligt det redovisningsregelverk företaget följer.
Konsekvens betyder inte att redovisningen aldrig får förändras. Nya regler, ändrad verksamhet eller en metod som ger mer relevant information kan göra ett byte rimligt eller nödvändigt. Då kan företaget behöva beskriva förändringen och dess effekt i årsredovisningen. Principen hjälper läsaren att skilja verkliga förändringar i verksamheten från förändringar som beror på hur redovisningen har gjorts.
För att redovisningen ska vara spårbar bör Konsekvensprincipen hanteras på samma sätt varje gång liknande situationer uppstår. Om en metod ändras behöver det finnas en tydlig anledning och ändringen bör kunna förklaras i efterhand.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
