Valutakursdifferens

Valutakursdifferens är en vinst eller förlust som uppstår när värdet på en fordran, skuld eller betalning i utländsk valuta förändras på grund av ändrad växelkurs. Differensen kan uppstå mellan fakturadatum och betalningsdatum eller vid omvärdering på balansdagen.

Om ett svenskt företag fakturerar 10 000 euro när kursen är 11 kronor bokförs fordran till 110 000 kronor. Om kunden betalar när kursen är 11,30 får företaget 113 000 kronor och en positiv valutakursdifferens på 3 000 kronor i ett förenklat exempel.

Om kursen i stället går åt andra hållet uppstår en förlust. Valutadifferenser påverkar resultatet och kan behöva redovisas separat från den ursprungliga försäljningen eller kostnaden. Företag med stora utländska flöden kan använda valutasäkring för att minska risken. Det är viktigt att skilja realiserade differenser vid betalning från orealiserade omvärderingar på bokslutsdagen.

Vilken bokföring som krävs för Valutakursdifferens beror på affärshändelsen och det redovisningsregelverk företaget följer. Det centrala är att belopp, period och underlag hänger ihop så att en utomstående kan förstå vad som har bokförts.

Praktisk användning och kontroll

Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.

Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

Källor

Rulla till toppen