Lagerreserv är ett redovisnings- och skattebegrepp som beskriver skillnaden mellan lagrets värde före vissa skattemässiga nedskrivningar och det värde som tas upp efter sådana justeringar. Begreppets exakta användning beror på vilket regelverk och vilken värderingsmetod som används.
I äldre och skattemässiga sammanhang kan lagerreserven ses som ett utrymme som uppstår när lagret värderas lägre än ett högre beräknat värde. Den är då inte en fysisk reserv av varor, utan en värdeskillnad i redovisningen eller beskattningen.
Det är viktigt att inte blanda ihop lagerreserv med inkurans. Inkurans handlar om att vissa varor faktiskt har tappat värde på grund av exempelvis ålder, skador eller svag efterfrågan. Lagerreserv kan i vissa sammanhang uppstå genom generella värderingsregler även utan att en specifik vara är skadad. Vid bokslut behöver företaget följa det redovisnings- och skatteregelverk som gäller och dokumentera hur lagervärdet har beräknats.
Vid bokslut blir Lagerreserv särskilt viktigt eftersom felaktiga värden kan påverka både resultat- och balansräkning. Företaget bör därför dokumentera hur posten har beräknats och stämma av den mot relevanta underlag.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
