Omräkningsreserv är en post i eget kapital som kan uppstå när ett företag räknar om finansiella rapporter från utländska dotterföretag till koncernens rapporteringsvaluta. Valutakurser förändras över tid och kan därför skapa omräkningsdifferenser utan att någon faktisk betalning sker.
Om en svensk koncern har ett dotterbolag som redovisar i dollar behöver dotterbolagets balans- och resultaträkning räknas om till svenska kronor vid koncernredovisningen. Skillnader som uppstår på grund av olika valutakurser kan i vissa regelverk redovisas i en omräkningsreserv inom eget kapital.
Reserven ska inte blandas ihop med vanliga valutakursvinster och valutakursförluster på kundfordringar eller lån. De senare kan påverka årets resultat direkt, medan omräkningsdifferenser från utländska verksamheter ofta behandlas på annat sätt. När ett utländskt dotterbolag säljs kan delar av den ackumulerade omräkningsreserven få betydelse för resultatet enligt tillämpliga redovisningsregler.
Vid bokslut blir Omräkningsreserv särskilt viktigt eftersom felaktiga värden kan påverka både resultat- och balansräkning. Företaget bör därför dokumentera hur posten har beräknats och stämma av den mot relevanta underlag.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
