Kassaflöde från finansieringsverksamheten är den del av kassaflödesanalysen som visar betalningar kopplade till hur företaget finansieras. Här syns alltså förändringar i lån och eget kapital snarare än betalningar från den vanliga försäljningen eller från investeringar i exempelvis maskiner.
Vanliga poster är nya lån, amorteringar, nyemissioner och utdelningar. Om ett företag lånar 1 miljon kronor ökar kassaflödet från finansieringsverksamheten. Om företaget senare amorterar 200 000 kronor minskar det med samma belopp. En utdelning till aktieägarna är också en utbetalning som normalt hör till finansieringsverksamheten.
Posten hjälper läsaren att förstå varför företagets likvida medel har förändrats. Ett företag kan exempelvis ha svagt kassaflöde från den löpande verksamheten men ändå få mer pengar på banken genom att ta nya lån. Därför är det viktigt att inte bara titta på förändringen av bankkontot. Kassaflödesanalysen delar upp betalningarna så att man kan se om pengarna kommer från verksamheten, investeringar eller finansiering.
Ett återkommande behov av nya lån kan därför vara en viktig signal, även om företagets totala likvida medel för tillfället ser starka ut.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
