Kassaflödesanalysen visar hur företagets likvida medel har förändrats under perioden. Kassaflöden delas normalt upp i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.
Kassaflödesanalys fokuserar på pengar som faktiskt har kommit in eller gått ut. Det gör uppgiften till ett viktigt komplement till resultatet, som också innehåller periodiseringar och andra poster utan samtidig betalning.
Skillnaden märks exempelvis när försäljningen ökar men kunderna ännu inte har betalat. Resultatet kan då förbättras utan att företagets bankkonto har ökat i samma takt.
För kassaflödesanalys är bankkonton och andra betalningsunderlag centrala eftersom analysen handlar om verkliga penningströmmar. Periodiseringar som påverkar resultatet utan betalning behöver behandlas separat.
När kassaflödesanalys jämförs med resultatet kan skillnaden ge viktig information om kundbetalningar, leverantörsskulder, lager och investeringar. Därför används båda rapporterna tillsammans vid ekonomisk analys.
Vid en sista kontroll av kassaflödesanalys bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För kassaflödesanalys gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
