Lagerpålägg är ett kalkylmässigt tillägg som kan användas för att fördela kostnader som hör samman med lagerhållning på produkter eller varor. Det kan till exempel avse kostnader för lagerlokal, hantering, personal, försäkring eller kapital som binds i lagret. Begreppet används främst i intern kalkylering och kostnadsberäkningar.
Om ett företag har direkta varukostnader på 1 miljon kronor och beräknar att lagerhållningen kostar 100 000 kronor kan det använda ett lagerpålägg för att fördela denna kostnad på varorna. Ett förenklat pålägg skulle då kunna motsvara 10 procent av ett valt kostnadsunderlag. Den exakta metoden beror på företagets kalkylmodell.
Lagerpålägg ska inte automatiskt blandas ihop med det värde som får tas upp som lager i den externa redovisningen. Redovisningsreglerna styr vilka kostnader som får ingå i anskaffningsvärdet och hur lagret ska värderas. Ett internt kalkylpålägg kan därför innehålla kostnader som inte får räknas in i det redovisade lagervärdet. Syftet är främst att förstå produktkostnader och lönsamhet.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
