Planenlig avskrivning är den avskrivning som görs enligt en bestämd plan för en anläggningstillgång. Planen ska normalt spegla hur tillgångens ekonomiska värde förbrukas under den tid företaget förväntar sig att använda den. Avskrivningen blir en kostnad i resultaträkningen och minskar samtidigt tillgångens bokförda värde.
Om en maskin kostar 240 000 kronor och bedöms ha en nyttjandeperiod på sex år kan en rak avskrivningsplan ge 40 000 kronor i avskrivning per år, om man bortser från eventuellt restvärde. Samma princip kan användas för andra inventarier, men avskrivningstid och metod behöver vara rimliga för respektive tillgång.
Planenlig avskrivning ska skiljas från skattemässiga avskrivningar. Skatteregler kan tillåta andra belopp än den redovisningsmässiga planen, vilket i vissa företagsformer kan ge upphov till bokslutsdispositioner eller överavskrivningar. Den planenliga avskrivningen utgår däremot från redovisningens bedömning av nyttjandeperioden. Om tillgången oväntat tappar mycket mer i värde kan även en nedskrivning bli aktuell.
När tillgången är helt avskriven kan den ändå fortsätta användas; bokfört värde och faktisk teknisk livslängd behöver alltså inte ta slut samtidigt.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
