Presentationsvaluta är den valuta som ett företag använder när det presenterar sina finansiella rapporter, exempelvis årsredovisning eller koncernredovisning. Beloppen i resultat- och balansräkning visas då i denna valuta, även om företaget eller delar av koncernen har transaktioner och verksamheter i andra valutor.
Ett svenskt moderföretag kan till exempel presentera koncernredovisningen i svenska kronor samtidigt som ett dotterföretag har euro som sin huvudsakliga valuta. Dotterföretagets rapporter behöver då räknas om innan de kan ingå i koncernens siffror. Valutaförändringar kan i den processen skapa omräkningsdifferenser.
Presentationsvaluta ska skiljas från den valuta som en enskild faktura är skriven i och från begreppet funktionell valuta, som beskriver den valuta som bäst speglar den ekonomiska miljö där verksamheten bedrivs. I många svenska mindre företag är alla dessa valutor svenska kronor, men i internationella företag kan de skilja sig åt. Valet och omräkningen styrs av de redovisningsregler som företaget följer.
Valet påverkar hur rapporterna läses och jämförs, men ändrar inte i sig de underliggande affärshändelser som har skett i verksamheten.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
