Räkenskapsår är den period som företagets löpande bokföring och årsredovisning eller årsbokslut avser. Ett räkenskapsår är normalt tolv månader men kan vara kortare eller längre i vissa situationer, exempelvis när ett företag startas eller ändrar bokslutsdatum.
Många företag använder kalenderår från 1 januari till 31 december. Andra juridiska personer kan använda brutet räkenskapsår, exempelvis 1 juli till 30 juni, om reglerna tillåter det.
Räkenskapsåret styr när företagets resultat och balans ska sammanställas och påverkar tidpunkter för årsredovisning och deklaration. Det är viktigt att skilja räkenskapsår från kalenderår och från enskilda bokföringsperioder som månader. Ett företag kan ha tolv månadsperioder inom ett räkenskapsår. När ett nytt år börjar förs balanskontonas utgående saldon normalt vidare som ingående balanser, medan resultatkontona börjar om från noll.
I praktiken behöver Räkenskapsår kunna följas tillbaka till tydliga underlag och en konsekvent bokföringsmetod. Det gör avstämningen enklare och minskar risken att samma ekonomiska händelse behandlas olika mellan månader eller räkenskapsår.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
