Reaförlust på inventarie

Reaförlust på inventarie är en förlust som uppstår när ett företag säljer en inventarie för ett lägre belopp än dess bokförda värde. Inventarien kan exempelvis vara en maskin, bil eller annan anläggningstillgång.

Om en maskin har ett bokfört värde på 80 000 kronor men säljs för 50 000 kronor uppstår en bokföringsmässig förlust på 30 000 kronor, innan eventuella andra försäljningskostnader eller skattemässiga justeringar beaktas.

Förlusten påverkar företagets resultat och tillgången ska samtidigt tas bort ur anläggningsregistret. Moms kan också behöva redovisas på själva försäljningen beroende på verksamheten och tillgången. Det skattemässiga resultatet behöver inte alltid vara identiskt med den bokföringsmässiga förlusten eftersom avskrivningar kan behandlas olika. Därför bör försäljningen dokumenteras med försäljningspris, bokfört värde, ackumulerade avskrivningar och eventuell moms.

Ekonomisystem kan hantera delar av Reaförlust på inventarie automatiskt, men företaget behöver ändå förstå vad systemet gör. En automatiskt skapad bokning är inte nödvändigtvis korrekt om grunduppgifterna eller periodiseringen från början är fel.

Praktisk användning och kontroll

Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.

Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

Källor

Rulla till toppen