Anskaffningsvärde är det värde som utgår från vad det kostar att förvärva eller tillverka en tillgång. För en köpt tillgång ingår normalt inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Det kan exempelvis vara frakt och installation av en maskin.
Anta att en maskin kostar 100 000 kronor, frakten 5 000 kronor och nödvändig installation ytterligare 5 000 kronor. Anskaffningsvärdet blir då 110 000 kronor i detta förenklade exempel. Avdragsgill ingående moms ingår inte i värdet. Moms som inte får dras av kan däremot ingå i anskaffningsutgiften.
Anskaffningsvärdet är inte samma sak som marknadsvärdet eller det bokförda värdet vid ett senare datum. Om maskinen därefter har skrivits av med 22 000 kronor är dess bokförda värde 88 000 kronor, förutsatt att inga andra värdeförändringar har redovisats. Det ursprungliga anskaffningsvärdet är fortfarande 110 000 kronor.
Vilka utgifter som får räknas in beror på tillgången och tillämpliga redovisningsregler. Löpande underhåll ska exempelvis inte automatiskt läggas till värdet bara för att det rör samma maskin. Vid egentillverkning behövs en bedömning av vilka tillverkningskostnader som hör till tillgången. Underlagen bör visa hur värdet har räknats fram.
Praktisk tillämpning
I praktiken behöver uppgiften kunna följas från underlag till bokföring och vidare till bokslut. Företaget bör därför dokumentera vilken metod som används, vem som ansvarar för bedömningen och när uppgifterna senast kontrollerades. Belopp och klassificering ska stämmas av mot avtal, fakturor, betalningar och huvudbok. Om en uppskattning ingår behöver antagandena vara rimliga och konsekventa mellan perioder. Avvikelser bör utredas innan rapporteringen låses. Det är också klokt att spara beslutsunderlag, eftersom samma uppgift kan påverka resultat, balansräkning, skatt och framtida jämförelser. Mindre företag kan ofta använda en enkel checklista, medan större verksamheter brukar behöva tydliga atteststeg och automatiska kontroller. En korrekt redovisning bygger både på rätt regel och på en spårbar arbetsprocess. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
