Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset minskat med kostnader som återstår för att färdigställa och sälja tillgången. Det används bland annat vid värdering av lager.
I praktiken används nettoförsäljningsvärde som en del av företagets ekonomiska uppföljning. För att uppgiften ska vara användbar behöver den vara konsekvent beräknad och dokumenterad på samma sätt från period till period.
När beloppet senare granskas ska det gå att förstå både vad det avser och hur det har räknats fram. Den spårbarheten är viktig även för poster som från början verkar enkla.
När nettoförsäljningsvärde jämförs mellan perioder bör samma beräkningssätt användas så långt det är möjligt. Annars kan en redovisningsteknisk förändring misstolkas som en ekonomisk förändring.
För nettoförsäljningsvärde är ett bra kontrollspår ofta viktigare än en komplicerad förklaring. Det ska gå att se vilket belopp som avses, vilken period det hör till och vilket underlag som stöder behandlingen.
Vid en sista kontroll av nettoförsäljningsvärde bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För nettoförsäljningsvärde gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
