Återbäringsskyldighet innebär att den som har tagit emot en olaglig värdeöverföring från ett aktiebolag kan bli skyldig att lämna tillbaka det mottagna värdet. En värdeöverföring kan exempelvis vara utdelning, gåva eller en affär som minskar bolagets förmögenhet utan rent affärsmässig karaktär.
Om en utdelning på 100 000 kronor beslutas trots att aktiebolagslagens kapitalskyddsregler inte tillåter den, kan mottagaren behöva återbära beloppet. Vid annan värdeöverföring än utdelning finns regler om mottagarens insikt. Ränta kan också behöva betalas enligt lagen.
Återbäring ska så långt möjligt återställa bolagets ekonomiska läge. Om en brist uppstår kan personer som har medverkat till beslutet eller genomförandet i vissa fall bli ansvariga för bristen, om lagens krav på uppsåt eller oaktsamhet är uppfyllda. Även vissa senare mottagare kan omfattas.
Reglerna skyddar bolagets borgenärer och gäller utöver interna uppfattningar mellan ägare. Att alla aktieägare varit överens gör därför inte automatiskt en otillåten överföring laglig. Bedömningen kräver att man identifierar överföringen, tillgängligt belopp, försiktighetsregeln, beslutsgången och mottagarens kunskap. Återbäringsskyldighet ska skiljas från ett vanligt återbetalningskrav enligt avtal eller lån.
Praktisk tillämpning
Bolagsåtgärden måste förberedas och dokumenteras i rätt ordning. Styrelse, bolagsstämma, revisor och registreringsmyndighet kan ha olika uppgifter beroende på beslutet. Kallelse, dagordning, beslutsunderlag och protokoll ska följa aktiebolagslagen och bolagsordningen. När pengar eller egendom lämnar bolaget behöver styrelsen bedöma om värdeöverföringen är tillåten och försvarlig med hänsyn till kapital, likviditet och risk. Vid återköp eller andra kapitalåtgärder kan särskilda gränser och registreringskrav gälla. Företaget bör därför använda en checklista, spara samtliga versioner av handlingarna och kontrollera att beslutet verkställs på det sätt som stämman eller styrelsen faktiskt godkänt. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
