Brutet räkenskapsår

Ett brutet räkenskapsår omfattar tolv månader men slutar på annan dag än den 31 december. Det används av vissa företag för att anpassa bokslutet till verksamhetens säsong, koncernens rapportering eller andra praktiska behov.

När ett företag arbetar med brutet räkenskapsår behöver det först veta vilket regelverk som faktiskt gäller för företaget. Svensk lag, Bokföringsnämndens normgivning och internationella standarder fyller olika roller och kan inte blandas fritt.

Konsekvens är viktig över tid. Om företaget byter princip eller regelverk kan jämförelsen med tidigare år påverkas, vilket ibland kräver särskilda upplysningar eller omräkningar.

När brutet räkenskapsår får betydelse för ett verkligt bokslut bör företaget kontrollera den aktuella lagtexten eller normgivningen. Det minskar risken för att en äldre regel fortsätter användas av vana.

För brutet räkenskapsår är det klokt att skilja mellan en förenklad förklaring och den regel som faktiskt gäller i ett konkret bokslut. Detaljer kan ändras och vissa bestämmelser har undantag som inte ryms i en kort ordlisteartikel.

Praktisk tillämpning

Bolagets redovisnings- och kapitalregler kräver tydlig dokumentation och rätt period. Brutet räkenskapsår måste vara tillåtet och registrerat, och alla rapporter ska använda samma start- och slutdatum. Bundet eget kapital får inte delas ut fritt och måste skiljas från fritt eget kapital. Bristtäckningsansvar kan aktualiseras när en otillåten värdeöverföring har skett och mottagare eller medverkande kan bli återbetalningsskyldiga. Styrelse och ägare bör därför kontrollera lag, bolagsordning, beslut och ekonomiskt underlag före en värdeöverföring. Spara protokoll, beräkningar, registreringskvitton och bokslutsunderlag så att åtgärden kan granskas i efterhand. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.

Källor

Rulla till toppen