En restvärdesgaranti innebär att någon garanterar ett visst värde på en tillgång vid slutet av exempelvis ett leasingavtal. Garantin kan påverka riskfördelningen och vissa redovisningsberäkningar.
Restvärdesgaranti hör till ett avtal där företaget använder en tillgång utan att nödvändigtvis köpa den direkt. Redovisningen kan därför innehålla mer än bara den löpande leasingavgiften, beroende på vilken typ av leasing det är.
Det viktigaste underlaget är avtalet. Där framgår betalningar, avtalstid, optioner och andra villkor som behövs för att avgöra vilken redovisningsmodell som ska användas.
När restvärdesgaranti förändras genom ett nytt avtal, en förlängning eller en option kan även redovisningen behöva omprövas. Det räcker därför inte alltid att använda samma bokning under hela avtalstiden.
För restvärdesgaranti bör avtalet sparas tillsammans med den redovisningsmässiga bedömningen. Då går det att se vilka villkor som låg bakom klassificeringen även om avtalet löper under många år.
Vid en sista kontroll av restvärdesgaranti bör företaget kunna förklara både vad posten betyder och hur den har behandlats i bokföringen. För restvärdesgaranti gör ett tydligt underlag det enklare att upptäcka avvikelser och att följa posten i en senare period.
Praktisk användning och kontroll
I ett konsumentärende behöver det klargöras vem som är konsument respektive näringsidkare, vad som har köpts och när avtalet ingicks. Spara orderbekräftelse, kvitto, produktbeskrivning, leveransuppgifter och all kommunikation. Bedöm om varan, tjänsten eller krediten avviker från avtalet och när felet upptäcktes och reklamerades. Tvingande konsumentregler kan inte avtalas bort till konsumentens nackdel. Kontrollera vilken påföljd som är aktuell, exempelvis avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning, och dokumentera tidsfrister. För kredit ska effektiv ränta, avgifter och återbetalningsplan granskas. Använd Konsumentverkets och Hallå konsuments aktuella vägledning innan krav framställs.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
