Återkallelse av fullmakt innebär att fullmaktsgivaren tar tillbaka den rätt som en fullmäktig har fått att handla i fullmaktsgivarens namn. Hur återkallelsen ska göras beror på hur fullmakten har kommit till och visats för omvärlden.
En skriftlig fullmakt som fullmäktigen ska visa upp återkallas enligt avtalslagen genom att handlingen tas tillbaka eller förstörs. Om en fullmakt har meddelats direkt till en viss tredje person behöver den personen få besked om att fullmakten inte längre gäller. En offentliggjord fullmakt kan behöva återkallas på motsvarande offentliga sätt.
Anta att en anställd har en handling som ger rätt att köpa varor för företagets räkning. När anställningen slutar bör företaget ta tillbaka handlingen och underrätta berörda leverantörer. Att bara ge den tidigare anställde en intern instruktion kan vara otillräckligt mot en leverantör som fortfarande har befogad anledning att tro att fullmakten gäller.
Fullmaktsgivaren bör också spärra praktisk åtkomst, exempelvis behörigheter i inköpssystem, men teknisk spärr ersätter inte alltid den juridiska återkallelsen. Fullmaktens behörighet utåt ska skiljas från interna instruktioner, som brukar kallas befogenhet. Dokumentera när återkallelsen gjordes, hur fullmäktigen informerades och vilka utomstående som fick besked.
Praktisk tillämpning
Den juridiska åtgärden får verkan först när lagens krav och rätt tidsfrister följs. Den berörda parten bör identifiera vilka avtal, beslut och fullmakter som gäller och dokumentera meddelanden skriftligt. En återkallelse behöver nå dem som kan förlita sig på fullmakten, medan en konkursfråga kräver att transaktioner, tidpunkter och motparter kan granskas. Spara originalhandlingar, kvittenser, fakturor och korrespondens. Det är viktigt att skilja mellan den interna relationen mellan parterna och vad tredje man har haft anledning att känna till. Vid större belopp eller osäker rättsverkan bör juridisk rådgivning tas tidigt, eftersom en sen eller ofullständig åtgärd kan minska möjligheten att skydda sin rätt. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
