Kredit är den högra sidan av ett konto i dubbel bokföring. Den vänstra sidan kallas debet. När en affärshändelse bokförs fördelas belopp på minst två konton, och summan i kredit ska vara lika stor som summan i debet. Det är detta som menas med att bokföringsposten balanserar.
Om kredit ökar eller minskar ett saldo beror på vilken sorts konto som används. Skulder, eget kapital och intäkter ökar normalt i kredit. Tillgångar och kostnader minskar normalt i kredit. Därför går det inte att använda kredit som ett allmänt ord för plus eller minus.
Ett företag betalar exempelvis en redan bokförd leverantörsskuld på 2 000 kronor från banken. Bankkontot krediteras med 2 000 kronor eftersom banktillgången minskar. Kontot för leverantörsskulder debiteras med samma belopp eftersom skulden minskar. Betalningen skapar ingen ny kostnad när inköpet redan är bokfört.
Att debet och kredit är lika stora visar att posten balanserar, men det bevisar inte att rätt konton eller belopp har använts. Underlaget behöver också kontrolleras. I andra sammanhang används ordet kredit för möjligheten att låna eller betala senare; här avses bokföringsbegreppet.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
