Tilläggsköpeskilling är en del av priset i en affär som betalas senare om vissa avtalade villkor eller resultat uppfylls.
I en företagsaffär kan tilläggsköpeskilling vara en del av mekaniken som bestämmer hur köpet ska genomföras och vilka risker som ligger på köparen respektive säljaren. Sådana begrepp förekommer ofta i aktieöverlåtelseavtal och andra transaktionsdokument.
Ett exempel är när ett bolag köper samtliga aktier i ett mindre företag. Om tilläggsköpeskilling används i affären kan det påverka när betalningen bestäms, vilka uppgifter säljaren måste lämna eller vilka åtgärder som ska göras innan köparen tar över. Detaljerna regleras vanligen i överlåtelseavtalet.
Det är också vanligt att olika begrepp används på engelska i svenska företagsförvärv. Man bör därför inte bara översätta ordet, utan läsa definitionen i avtalet. Det är den avtalade betydelsen och konstruktionen i den enskilda affären som i praktiken styr parternas rättigheter och skyldigheter.
I transaktionsavtal brukar centrala ord definieras särskilt. Samma uttryck kan därför få en mer exakt eller delvis annan betydelse än i vanligt språk, vilket gör avtalets definitionsdel viktig att läsa.
Praktisk användning och kontroll
För att använda begreppet korrekt behöver bolagets form, ägarförhållanden och aktuella bolagsordning först kontrolleras. Ange vem som fattar beslut, vilket underlag som krävs och vilka tidsfrister som gäller. Kallelser, protokoll och beslutsbilagor ska vara tydliga och sparas så att processen kan följas i efterhand. Kontrollera även om beslutet kräver särskild majoritet, registrering eller information till aktieägare och andra berörda. Om åtgärden påverkar bolagets kapital måste styrelsen bedöma både lagens skyddsregler och bolagets faktiska betalningsförmåga. Använd den senaste lagtexten och Bolagsverkets anvisningar före genomförandet. Vid osäkerhet om ansvar, jäv eller minoritetsskydd bör juridisk rådgivning tas in innan beslutet verkställs.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
