Bristtäckningsansvar innebär att vissa personer som medverkat till en otillåten värdeöverföring kan bli skyldiga att täcka den brist som inte kan återbetalas.
Bristtäckningsansvar används när man bedömer om någon måste ersätta en skada eller bära ett ekonomiskt ansvar. Bedömningen kan bero på om det finns ett avtal mellan parterna, vilken typ av skada som har uppstått och vilka krav lagen ställer på vårdslöshet, orsakssamband och bevisning.
Ett exempel är ett företag som genom ett fel orsakar en kund en ekonomisk förlust. Om bristtäckningsansvar blir aktuellt räcker det inte alltid att konstatera att kunden har förlorat pengar. Man kan också behöva bedöma varför skadan uppstod, om den kunde förutses och om den skadelidande själv hade kunnat begränsa förlusten.
Avtal innehåller ofta regler om ansvar, exempelvis beloppsgränser eller undantag för vissa typer av skador. Sådana villkor kan vara viktiga men är inte alltid obegränsat giltiga. Företag bör därför både förebygga skador genom tydliga rutiner och se till att ansvarsvillkoren är anpassade till verksamhetens faktiska risker.
Praktisk tillämpning
Bolagets redovisnings- och kapitalregler kräver tydlig dokumentation och rätt period. Brutet räkenskapsår måste vara tillåtet och registrerat, och alla rapporter ska använda samma start- och slutdatum. Bundet eget kapital får inte delas ut fritt och måste skiljas från fritt eget kapital. Bristtäckningsansvar kan aktualiseras när en otillåten värdeöverföring har skett och mottagare eller medverkande kan bli återbetalningsskyldiga. Styrelse och ägare bör därför kontrollera lag, bolagsordning, beslut och ekonomiskt underlag före en värdeöverföring. Spara protokoll, beräkningar, registreringskvitton och bokslutsunderlag så att åtgärden kan granskas i efterhand. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
