Kapitalandelsmetoden är en redovisningsmetod där värdet på ett innehav justeras med ägarens andel av företagets resultat och eget kapital. Metoden innebär förenklat att värdet på ett innehav justeras utifrån ägarens andel av det ägda företagets resultat och förändringar i eget kapital. Den används framför allt för vissa intresseföretag och joint ventures.
För kapitalandelsmetoden behöver man se skillnaden mellan ett enskilt bolags bokföring och koncernens gemensamma rapport. Varje bolag bokför sina egna affärer, medan koncernredovisningen justerar för sådant som bara har skett internt inom gruppen.
Det praktiska arbetet bygger mycket på avstämning mellan bolagen. Om en intern fordran inte motsvaras av samma skuld hos motparten behöver differensen utredas innan konsolideringen är färdig.
För kapitalandelsmetoden är det viktigt att koncernföretagen använder uppgifter som går att stämma av mot varandra. Små skillnader i datum, valuta eller klassificering kan annars skapa differenser vid konsolideringen.
När kapitalandelsmetoden hanteras bör justeringarna dokumenteras separat från de juridiska bolagens egen bokföring. Då går det att se vilka belopp som endast finns på koncernnivå.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
