En omsättningstillgång är en tillgång som hör till företagets löpande verksamhet och normalt ska säljas, förbrukas eller omvandlas till pengar inom relativt kort tid. Vanliga exempel är varulager, kundfordringar, kortfristiga placeringar och pengar på bankkonto eller i kassa.
Ett handelsföretags varor är omsättningstillgångar eftersom de köps in för att säljas vidare. En maskin som företaget använder för att producera varorna är däremot normalt en anläggningstillgång, eftersom den ska användas under flera år. Samma typ av objekt kan alltså klassificeras olika beroende på syftet. En bilhandlares bilar kan vara lager, medan en tjänstebil i ett konsultföretag kan vara anläggningstillgång.
Klassificeringen är viktig eftersom omsättningstillgångar och anläggningstillgångar värderas och presenteras på olika sätt. Omsättningstillgångar används också när man bedömer företagets kortsiktiga betalningsförmåga. Ett stort saldo betyder dock inte automatiskt god likviditet, eftersom exempelvis lager kan vara svårt att sälja snabbt och kundfordringar kan ta tid att få betalda.
Vid analys tittar man därför ofta både på storleken på omsättningstillgångarna och på hur snabbt de faktiskt kan omvandlas till pengar.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
