Upparbetningsgrad visar hur stor del av ett längre uppdrag eller projekt som bedöms vara utfört vid en viss tidpunkt. Begreppet används när intäkter och resultat ska redovisas successivt i takt med att arbetet utförs, om företagets redovisningsregler kräver eller tillåter en sådan metod.
Upparbetningsgraden kan exempelvis beräknas genom att jämföra nedlagda kostnader med den totala beräknade kostnaden för projektet. Om 400 000 kronor har arbetats upp och den totala kostnaden väntas bli 1 miljon kronor kan upparbetningsgraden förenklat vara 40 procent. Andra mått kan användas om de bättre speglar hur arbetet faktiskt fortskrider.
Beräkningen påverkar hur mycket intäkt och resultat som får redovisas före projektets slut. Därför är tillförlitliga kalkyler viktiga. Om den uppskattade totalkostnaden ändras kan även upparbetningsgraden och tidigare bedömningar behöva justeras. Begreppet används särskilt för entreprenader, byggprojekt och längre tjänsteuppdrag och ska skiljas från hur mycket kunden har fakturerats, eftersom fakturering och utfört arbete kan ligga i olika takt.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
