BAS-kontoplan är en standardiserad kontoplan som används av många svenska företag och organisationer. Den ger en gemensam struktur för hur olika affärshändelser kan bokföras. Kontona är indelade i kontoklasser och har nummer som gör det lättare att se vilken typ av tillgång, skuld, intäkt eller kostnad ett konto avser.
Kontoklass 1 och 2 används i huvudsak för balansräkningens poster, medan kontoklass 3–8 främst används för intäkter och kostnader i resultaträkningen. Ett företag kan till exempel använda ett konto i klass 3 för försäljning och ett konto i klass 5 eller 6 för olika rörelsekostnader.
BAS-kontoplanen är inte en lag som säger att alla företag måste använda exakt samma konton. Företaget kan anpassa kontoplanen efter sin verksamhet och lägga till eller ta bort konton. Fördelen med en gemensam standard är att bokföring, rapporter och ekonomisystem blir lättare att förstå och jämföra. Den underlättar även för redovisningskonsulter, revisorer och myndighetsrapportering eftersom många känner igen samma grundstruktur.
Praktisk tillämpning
Arbetsmomentet ska kunna följas från underlag till bokföring, prognos och rapport. Företaget bör dokumentera vilken metod som används, vem som ansvarar och när kontrollen senast utfördes. Kontoplan, register och systeminställningar ska vara konsekventa så att transaktioner hamnar på rätt konto och period. Osäkra kundfordringar behöver bedömas utifrån betalningshistorik och aktuell information. Prognoser och jämförelser ska bygga på tydliga antaganden och samma definitioner över tid. Beställningspunkter behöver ta hänsyn till ledtid, variation och säkerhetslager. Behandlingshistorik och avstämningsunderlag ska sparas så att ändringar kan granskas. Utred avvikelser innan rapporteringen låses, eftersom samma fel annars kan påverka resultat, balansräkning, skatt och beslut. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
