Justerad EBITDA är ett resultatmått där företag börjar med EBITDA och därefter tar bort eller lägger tillbaka vissa poster som ledningen anser vara ovanliga, engångsmässiga eller mindre relevanta för den underliggande verksamheten. Måttet används ofta i företagsrapporter och värdering.
Ett företag kan exempelvis ha haft en stor kostnad för en omstrukturering eller ett företagsförvärv. Ledningen kan då visa en justerad EBITDA där kostnaden exkluderas för att ge en bild av hur den löpande verksamheten skulle ha sett ut utan den särskilda posten.
Problemet är att justerad EBITDA inte alltid följer en enhetlig standard. Två företag kan göra olika justeringar och därmed bli svåra att jämföra. Återkommande kostnader kan också beskrivas som engångsposter trots att de i praktiken uppstår ofta. Därför bör läsaren alltid kontrollera vilka poster som har justerats och jämföra med det rapporterade resultatet enligt redovisningsreglerna. Måttet kan vara användbart, men bör inte ersätta kassaflöde och ordinarie resultatmått.
Vilken bokföring som krävs för Justerad EBITDA i redovisning beror på affärshändelsen och det redovisningsregelverk företaget följer. Det centrala är att belopp, period och underlag hänger ihop så att en utomstående kan förstå vad som har bokförts.
Praktisk användning
Använd begreppet med ett tydligt underlag som visar period, belopp, beräkningsmetod och ansvarig granskare. Stäm av mot avtal, fakturor, betalningar, bokföring och rapporter. Skilj tillgång från kostnad, intäkt från förskott och uppskattning från fastställt belopp. Dokumentera manuella bedömningar och använd samma princip mellan perioder. Gör rimlighetskontroll och känslighetsanalys när värdet bygger på prognoser. Följ upp öppna poster och rätta avvikelser innan bokslut eller deklaration lämnas. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
