Partsbruk är ett avtalsrättsligt begrepp som beskriver hur samma avtalsparter har brukat agera i tidigare liknande situationer. Ett etablerat beteende mellan parterna kan få betydelse när man ska tolka vad ett oklart avtal betyder eller vilka villkor som anses gälla.
Om två företag under flera år har gjort affärer där leverantören alltid accepterat beställningar på ett visst sätt kan det tidigare beteendet få betydelse när en senare beställning ifrågasätts. Domstolen kan då titta på hur parterna faktiskt har arbetat tillsammans tidigare.
Partsbruk ska skiljas från handelsbruk, som är en sedvänja som är allmänt etablerad i en viss bransch eller marknad. Partsbruk gäller just relationen mellan de berörda parterna. Det ersätter inte automatiskt tydliga avtalsvillkor, men kan användas som ett tolkningsunderlag när avtalet är oklart eller när parterna genom långvarigt beteende har skapat en gemensam förståelse.
För företag är tydlig dokumentation särskilt viktig vid Partsbruk. Beslut, avtal och kommunikation bör sparas så att det i efterhand går att visa vad parterna kom överens om och vem som hade rätt att fatta beslutet.
Praktisk användning och kontroll
För praktisk användning behöver parter, behörighet, avtalets eller beslutets datum och de konkreta omständigheterna dokumenteras. Kontrollera vilka formkrav och tidsfrister som gäller och om registrering, delgivning eller särskild majoritet krävs. Avtal bör tydligt ange omfattning, ersättning, ansvar, uppsägning och hur tvister ska hanteras. Spara undertecknade versioner, fullmakter, protokoll och bilagor så att händelseförloppet kan följas. Skilj mellan tvingande lagregler och villkor som parterna kan avtala om. Använd alltid aktuell lagtext och ansvarig myndighets vägledning. Om rättsläget eller behörigheten är osäker bör juridisk rådgivning tas in innan ett bindande beslut fattas.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
