Ett anbud är ett erbjudande om att ingå avtal på bestämda villkor. Om mottagaren accepterar i rätt tid och svaret stämmer med erbjudandet kan ett bindande avtal uppstå. Detta kallas ofta anbud och accept.
Ett företag kan till exempel erbjuda sig att måla ett rum för 12 000 kronor och ange att offerten gäller till fredag. Om kunden accepterar erbjudandet inom den angivna tiden kan parterna bli bundna av avtalet. Om kunden i stället svarar ja men kräver ett lägre pris är svaret normalt ett avslag kombinerat med ett nytt anbud.
Enligt avtalslagens huvudregler är ett anbud bindande under acceptfristen. En återkallelse kan få verkan om den kommer fram innan eller samtidigt som mottagaren tar del av anbudet. Det räcker därför inte alltid att anbudsgivaren senare ångrar sig.
Alla annonser och allmänna prisuppgifter är inte bindande anbud; sammanhanget och formuleringen spelar roll. Vissa avtal har dessutom särskilda formkrav. Vid offentlig upphandling används ordet också för leverantörens erbjudande, men där gäller särskilda regler för hur anbud lämnas och prövas.
Praktisk tillämpning
Avtalets innebörd bedöms utifrån hela dokumentet och omständigheterna när det ingicks. Parterna bör därför beskriva prestation, pris, tidsfrister, ansvar och hur ändringar ska godkännas. Otydliga standardvillkor kan skapa tvist, särskilt om de inte har gjorts tillgängliga före avtalsslutet. Viktiga meddelanden bör lämnas skriftligt och sparas tillsammans med versionen av avtalet som gällde vid tidpunkten. Vid anbud behöver mottagaren kontrollera sista svarsdag och om svaret exakt motsvarar erbjudandet. Ansvarsbegränsningar och ändringsklausuler ska läsas tillsammans med tvingande lag. För konsumentavtal och större affärsavtal kan särskilda regler gälla, vilket gör en juridisk granskning värdefull när konsekvenserna är betydande. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
