Ångerrätt är en konsuments rätt att lämna ett avtal utan att behöva ange något särskilt skäl. Den finns vid många köp från företag på distans, exempelvis på internet, och vid vissa avtal som ingås utanför företagets affärslokal.
Den vanliga ångerfristen är 14 dagar. Konsumenten behöver meddela företaget tydligt att köpet ångras och sedan återlämna varan enligt reglerna. Företaget ska återbetala enligt lagens villkor. Konsumenten kan behöva betala returfrakten om företaget har informerat om detta före köpet.
Man får undersöka en vara för att förstå dess egenskaper och funktion. Om den hanteras mer än nödvändigt kan företaget under vissa förutsättningar göra avdrag för värdeminskning. Att prova ett plagg försiktigt är därför en annan sak än att använda det under flera arbetsdagar.
Ångerrätten har undantag. Exempel är vissa specialtillverkade varor och varor som snabbt försämras. För digitalt innehåll och påbörjade tjänster finns särskilda villkor. Vanliga köp i en fysisk butik har ingen allmän lagstadgad ångerrätt. Öppet köp är i stället ett frivilligt erbjudande vars villkor butiken bestämmer. Reklamation av ett fel är ytterligare en separat rättighet och kan vara aktuell även när ångerfristen har gått ut.
Praktisk tillämpning
Tidsfristen räknas enligt reglerna för den aktuella avtalstypen och börjar inte alltid den dag beställningen gjordes. Konsumenten bör därför kontrollera när varan togs emot eller när korrekt information om rätten lämnades. Meddelandet om frånträde bör skickas skriftligt så att tidpunkten kan visas. Varan ska hanteras varsamt och återlämnas enligt företagets instruktioner. Företaget ska i sin tur lämna tydlig information om frist, retur, kostnader och eventuella undantag innan avtalet ingås. Ångerrätt och reklamationsrätt är olika regler: reklamation gäller fel, medan ångerrätt kan gälla även utan fel. Vid tvist är orderbekräftelse, villkor och korrespondens viktiga underlag, och Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden kan ge vägledning. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
