Bokföringslagen innehåller centrala regler om vem som är bokföringsskyldig, hur den löpande bokföringen ska ordnas och hur räkenskapsinformation ska bevaras. Den fungerar som en grund för svensk bokföring tillsammans med kompletterande normgivning.
När ett företag arbetar med bokföringslagen behöver det först veta vilket regelverk som faktiskt gäller för företaget. Svensk lag, Bokföringsnämndens normgivning och internationella standarder fyller olika roller och kan inte blandas fritt.
Konsekvens är viktig över tid. Om företaget byter princip eller regelverk kan jämförelsen med tidigare år påverkas, vilket ibland kräver särskilda upplysningar eller omräkningar.
När bokföringslagen får betydelse för ett verkligt bokslut bör företaget kontrollera den aktuella lagtexten eller normgivningen. Det minskar risken för att en äldre regel fortsätter användas av vana.
För bokföringslagen är det klokt att skilja mellan en förenklad förklaring och den regel som faktiskt gäller i ett konkret bokslut. Detaljer kan ändras och vissa bestämmelser har undantag som inte ryms i en kort ordlisteartikel.
Praktisk tillämpning
Bokföringen ska vara löpande, spårbar och grundad på verifikationer. Varje post behöver rätt bokföringsdatum, konto, belopp och hänvisning till underlaget. Företaget bör använda en konsekvent kontoplan och dokumentera manuella bokföringsorder och systemändringar. Journaler, specifikationer och bilagor ska göra det möjligt att följa saldon från verifikation till bokslut och rapport. Vid årsstängning behöver avskrivningar, periodiseringar, bokslutsdispositioner, valutaomräkning och andra bokslutstransaktioner kontrolleras och styrkas. Bokföringsprogrammet ska stödja säker lagring och behandlingshistorik. Avvikelser ska utredas innan perioden låses, eftersom samma fel annars påverkar resultat, balansräkning, skatt och framtida jämförelser. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
